Pratar de inte med varandra?

Numera ska ju alla webbplatser vara ”responsiva”, vilket innebär att de anpassar sig utseendemässigt till om jag besöker dem med en dator, läsplatta eller telefon. Så även Facebook.

Det är ju bra. Hur det går till att programmera på det sättet vet jag inte. Men ibland funderar jag på om det är olika gäng som programmerar för dator respektive för padda eller telefon. För på Facebook ser det helt olika ut på dator och padda. Man får leta för att hitta det man söker efter.

Till en del beror det naturligtvis på att man har mycket mindre plats när det ska visas på paddan. Och att man därför måste hitta andra lösningar.

Men räkna borde de väl kunna göra på samma sätt för datorn och paddan. När jag på Facebooksidan SPF IT-ansvariga tittar på ett inlägg på paddan så anges det där att det finns 39 kommentarer till inlägget. Men när jag tittar på datorn så står det att det finns 19 kommentarer.

Nej, det är inte så att datorn bara redovisar en del av kommentarerna, alla 39 kommentarerna finns där. Men av de 39 är 20 ”svar” på en tidigare kommentar – och de räknas inte på datorn. Men det gör de på paddan.

Annonser

Felix Leitner

”Nu är det eftermiddagskaffe” sa Margaretha. Så jag gick in och satte mig i soffan, där var kaffe och lussekatt framdukat. Och konstaterade att jag var väldigt nöjd med vårt nya soffbord – vi hade köpt det via nätet utan att ha sett det i verkligheten. Helt mot mina principer. Men vi fick hämta det uppe hos Mio möbler. Det gamla körde jag upp till PMU:s second-hand-försäljning på Ingarvet.

Sedan slog jag på TV:n. Det var skidskytte på SVT1, eftersom jag är så där måttligt intresserad av att få reda på vem som åker och skjuter bäst klickade jag runt på andra kanaler för att se om det fanns något mer intressant. Det fanns det inte. Så det fick bli skidskytte.

En österrikare som hette Felix Leitner var just inne för att skjuta. Det gjorde han bra.

”Felix Leitner – hette inte han så, den där amerikanske CIA-agenten som var James Bonds kompis?” undrade jag. Och var ”tvungen” att kolla på Wikipedia.

Visst var det så. Det stod också att ett flertal skådespelare har haft rollen i de olika filmerna. Den som jag minns bäst är Jeffrey Wright, antagligen för att han är med i två av de senare filmerna.

Men även Cec Linder som var med i Goldfinger känner jag igen:

Fast nu noterar jag att Bonds kompis hette Felix Leiter och inte Felix Leitner. Trots det tror jag att skidskytten är ganska trött på att folk har skojat och frågat om han är CIA-agent.

Det är ordning och reda på Trafikverket

Under min yrkesverksamma tid på Vägverket var jag inblandad i otaliga vägprojekteringsprojekt. Och har antagligen läst tusentals yttranden som har kommit in från myndigheter, föreningar och privatpersoner i samband med att en utrednings- eller arbetsplan har varit utställd. Men jag hade aldrig själv skrivit något sådant yttrande – inte förrän 2015 när jag läste om Trafikverkets planer på ombyggnad av rv 50 i anslutning till den så kallade Dalporten i Grängesberg (klicka här för att läsa).

Då blev jag så glad över att det var något på gång där, själv var jag där och diskuterade 2004 eftersom innehavaren av gocart-banan ville bygga ut sin anläggning. Jag kunde inte låta bli att avge ett yttrande – även om det var väldigt kortfattat – ett ord.

Nu fick jag Trafikverkets sammanställning av yttrandena. Och skötsamma och ordningsamma som Trafikverket är så hade de naturligtvis med mitt yttrande – med åtföljande kommentar:

Borlängevatten och husmorsknep

Sedan ett antal år har vi ju borlängevatten i kranarna i Falun. Vattnet från Rogsjön, som vi hade tidigare var det verkligen inget fel på, det var högklassigt, men man bedömde att risken för att det skulle kunna ske en olycka i sjön Rogsjön motiverade att bygga en ledning från Lennheden i Borlänge.

(Den första noteringen i min dator om byggandet av vattenledningen härrör sig från nyåret 2002. Faluns avgående gatudirektör Christer Widén höll på med sitt ”testamente” och ville i det sammanhanget berätta att Falun och Borlänge hade planer på dels en vattenledning och dels en fjärrvärmeledning mellan städerna och att den sannolikt borde läggas i anslutning till rv 50. Sedan påtalade Leif Olsén på Borlänge Energi att det borde vara lämpligt att anlägga en gång- och cykelväg ovanpå ledningen. Det blev aldrig något av gång- och cykelvägen, vattenledningen drogs direkt från Lennheden till Falun och fjärrvärmeledningen har (väl?) ännu inte blivit av).

Grundvattnet från Badelundaåsen i Lennheden är väl bra, men det är väldigt mycket hårdare (dvs kalkhaltigare) än vad vattnet från Rogsjön var. Vilket innebär att vi mer eller mindre regelbundet får kalka av kaffekapselbryggaren när den börjar jämra sig alltför mycket.

Men vattenkokaren, som vi använder bland annat för att värma tevatten, den har vi inte avkalkat. Inte förrän i går när Margaretha tittade i den och såg att den var alldeles vit av kalk på insidan. För avkalkning av kaffebryggaren brukar vi köpa några små påsar med en vätska i. Nu tog vi i stället och googlade på ”vattenkokare avkalkning” och hittade omedelbart en sida (det fanns många andra bra sidor!) där fyra olika metoder beskrevs. Vi valde alternativ 2:

2. Ättika

Blanda en halv deciliter ättika med vatten och koka upp det i vattenkokare. Låt det sedan stå och dra några timmar innan du sköljer ur den. Koka sedan rent vatten några gånger innan du använder vattenkokaren till dryck och mat.

Vattenkokaren blev som ny! Det är bra med gamla husmorsknep – och det är bra att det är så enkelt att hitta dem på nätet.

När jag sedan skrollade ner på sidan hittade jag en länk till den här sidan med tipset att stoppa en citronbit i diskmaskinen. Det ska vi testa.

Lite faluvattenhistoria kan du för övrigt läsa här.

”Tips för att kringgå fb – det funkar!”

Flera av mina facebook-vänner har publicerat inlägg med följande text:

”Hej 💗 Tack för tipsen för att kringgå fb – det funkar!! jag har ett helt nytt nyhetsflödet. Jag ser inlägg från personer jag inte har sett på länge.
Här är hur man kringgår systemet fb nu har på plats som begränsar inlägg i nyhetsflödet.
Deras nya algoritm väljer samma få personer – ca 25-som kommer att läsa dina inlägg. Håll därför fingret nere var som helst i det här inlägget och ”kopiera” kommer att dyka upp. Klicka på ”kopiera”. gå sedan till din sida, starta ett nytt inlägg och sätt fingret var som helst i det tomma fältet. ”klistra in” kommer att dyka upp. Klicka på klistra in.
Det här kringgår systemet..

Om du läser detta meddelande, gör mig en tjänst och lämna mig en snabb kommentar… ett ” hej,” en dekal, vad du vill, så du kommer att visas i mitt nyhetsflöde! Prova den.”

I en del fall har formuleringen varit att texten ser till att ”kringå facebooks algoritmer som styr så att du bara ser inlägg från 20-25 vänner”.

Inlägget gör mig förundrad. Eftersom det står att vederbörande redan har fått ett helt nytt nyhetsflöde så kan det ju inte vara detta aktuella inlägg som har påverkat det. Rimligen måste han ha gjort ett likadant inlägg redan tidigare – men något sådant har jag aldrig sett.

Och hur skulle den inklistrade texten kunna ”kringå facebooks algoritmer” och påverka vad som visas för dig, det förstår jag verkligen inte.

Det enda som möjligen skulle kunna ha någon substans är väl den näst sista meningen att lämna en kommentar på vännens inlägg. Det kan ju vara så att facebooks ”algoritmer” innebär att de inte visar inlägg från personer om du inte på något sätt har reagerat på deras tidigare inlägg, genom att gilla, kommentera eller dela inlägget. Om det verkligen är så vet jag inte – men det skulle ju rent teoretiskt kunna vara så. Tror jag. Men i så fall blir väl effekten bara att just den vännens inlägg kommer att visas för mig även i fortsättningen.

Jag frågade en av vännerna som hade publicerat ett sådant inlägg, han svarade att han inte alls hade publicerat något tidigare, att han inte har fått ”ett helt nytt nyhetsflöde” utan att han bara gjorde som det stod för att kolla om det fungerade. Vilket det naturligtvis inte gjorde.

Nu…

…har vi tänt belysningen på balkongräcket!

Det är så grått och mörkt och trist

Ja, verkligen. Gråmulet hela dagen och eftermiddagen hinner inte bli gammal förrän det gråa övergår helt till svart.

Lite bättre blir det ändå när det är dags för advent, då kan man sätta upp diverse utomhusbelysning. Visserligen brukar vi inte längre sätta upp någon adventsstjärna (vi har till och med slopat julgranen!) men istället binder vi fast tallris på balkongräckets överliggare och sätter fast en rad med julgranslampor i den. Då ser det lite mer positivt ut när man tittar ut genom fönstret.

Men det ska inte vara förrän till advent eftersom det ju är någon sorts ”ersättning” för adventsstjärnan. Jag är allmänt ”konservativ” av mig och tycker inte om när man ”tjuvstartar”, till exempel med lussekatter eller fastlagsbullar. Så inga lampor förrän till advent, sa jag till mig själv.

Men så började jag fundera på det där med advent och varför det är just fyra veckor före jul som är adventstiden. Varför inte tre eller fem veckor?

Naturligtvis var jag tvungen att kolla genom att googla. Och fick reda på att det som vi kallar ”advent” egentligen bör heta ”aventsfasta” eftersom det var det som det handlade om, precis som man fastade före påsk. Men varför just fyra veckor? Det kan ju inte ha något att göra med något som Jesus har gjort eftersom han ännu inte var född. Och Marie Bebådelsedag firar vi ju nio månader före jul.

Det jag kom fram till var att det finns inget ”logiskt” eller ”sakligt” motiv till att det ska vara just fyra veckor, det var något som kyrkan bestämde sig för runt år 1000 (dvs på Harald Blåtands tid) – antagligen för att det ska vara ”ordning och reda”, alla ska fasta lika länge. Eftersom vi inte fastar och överhuvudtaget inte är särskilt religiösa av oss (och inte ens firar julen särskilt mycket, varken till Guds eller Mammons ära) så bestämde jag mig raskt för att vi inte behöver ta så stor hänsyn till att det ska vara just fyra veckor.

Jag tänker gå upp på vinden (som inte är någon vind utan ett uthus från 1600-talet på andra sidan av Garvaregatan) och hämta belysningen och sätta upp den!

Är vägunderhåll roligt?

I ett Facebook-inlägg såg jag att NCC har beslutat att upphöra med sin vägunderhållsverksamhet, hela divisionen läggs ner p g a bristande lönsamhet. Det var lite förvånande, från min tid på f d Vägverket minns jag att det var Svevia (fd Vägverket Produktion), Skanska, Peab och NCC som var de stora entreprenörerna i sammanhanget. (Det kanske har tillkommit andra sedan jag gick i pension för över tio år sedan). Sedan anlitade de under- och underunderentreprenörer.

Men det som jag reagerade mest på var en annan sak, en formulering. Inlägget var en delning av en artikel i en tidning där rubriken var ”NCC slutar med vägunderhållning”.

Jag har aldrig stött på det begreppet tidigare, vägunderhåll men inte vägunderhållning. Underhållning brukar jag associera med något som framförs från en scen inför en publik eller på TV. Gärna något som är roligt.

Men när jag gör sådana här ”språkpolisreflektioner” (som ju detta var) brukar jag ofta tänka till en gång till. Och ofta då komma på andra tankar. Eller bli lite förundrad över mitt eget tänkande. (Som när jag lite irriterat reagerade över att affärerna skyltar med ”Sale” i stället för att använda det svenska ”Rea” – innan jag insåg att ”rea” ju inte kan påstås vara särskilt ”svenskt” från början).  Förundrad blev jag även denna gång när jag tänkte till.

Ordet ”vägunderhållning” har jag alltså aldrig använt själv (eller överhuvudtaget hört användas). Men däremot har jag ofta använt det mer övergripande ordet ”väghållning”. Hur kommer det sig att jag tycker att ”väghållning” är naturligt och riktigt men att ”vägunderhållning” är felaktigt?

Kan det bero på att det senare är mer sammansatt? Jag har fått lära mig att beroende på hur sammansatt ett ord är stoppar vi in ett ”s” eller inte. Kan det vara något liknande här? Eller har det bara ”blivit så”? En professor lär en gång ha förklarat språkliga underligheter med att ”språket är inte logiskt”.

(För övrigt: Tidningsartikeln var illustrerad med en bild på ett snöröjningsfordon. Vinterväghållning som snöröjning brukar vi kalla ”drift” och inte ”underhåll”.)

_ _ _ _

Men tro inte att mitt ”språkpolisöra” accepterar vad som helst. I ett annat inlägg, som handlade om en gångväg runt Stora Stöten, hade en person skrivit följande:

”Dem håller ju på och renoverar, stigar har ju rasat lite i slukhål där.. En som höll på med arbete där när jag var där senast berättade om ett träd på ett par meter försvann ner i ett hål i närheten av där du är.”

” Ahaa då har dem inte gjort mycket sen jag var där senast i Augusti. Då höll dem på en del där iaf med maskin och det.”

Tyvärr är det ju inte så ovanligt numera. Det beror väl på att i talspråk använder man ”dom” i stället för såväl ”de” som ”dem”. Kanske personen som skrev det kommer ihåg från skolan att ”dom” var talspråk och klämde till med ”dem” för att det skulle låta ”finare”. Men personen ifråga uppger sig vara ”Verksamhetsutvecklare på Folkuniversitetet”. Det känns oroväckande och måste vara lite pinsamt för Folkuniversitetet.

Sveriges fulaste stad

Det har Borlänge blivit utnämnd till i en omröstning. Om det är befogat eller ej vet jag inte, jag har inte åkt runt och tittat på alla ”städer” i Sverige.

Det som gör mig förvånad är att det tydligen finns många som har gjort det – för det är väl rimligen så att man bör ha sett alla städerna ganska ingående för att kunna göra bedömningen. Eller?

Rent teoretiskt skulle man kanske kunna tänka sig att de har surfat runt i alla städer med Googles gatubildsvyer på internet och därigenom skaffat sig en uppfattning om fulheten. Jag tillåter mig att betvivla att de gjort ens det.

En del människor pensionerar sig aldrig

Ja, när det gäller Sven Yrvind vet jag inte om ”pensionera sig” är rätt beteckning, han har väl aldrig haft ett ”riktigt” arbete att pensionera sig från, hela livet har han hållit på att bygga segelbåtar och segla på långfärd med dem.

Numera är det ju inte alls ovanligt att man gör långseglingar med vanliga segelbåtar, inte ens att segelfärderna går runt jorden eller att man gör det ensam – och i vissa fall utan att gå iland någonstans under färden. Det som gör Sven Yrvind speciell är att han seglar i så extremt små båtar, som han har konstruerat och byggt själv. Han är född 1939 och alltså 79 år.

Flera gånger tidigare har jag här i bloggen kommenterat hans förehavanden, såväl den 23 november 2015 som den 24 september 2017. I det senare inlägget nämnde jag hans planer på att med sin båt ”Exlex” segla från Irland till Nya Zeeland. Båten var 5.76 m lång och 1,04 m bred. Det skulle ta 300 dagar, beräknade han. (Att han startade på Irland i stället för här hemifrån var för att slippa trängas med den intensiva trafiken i Engelska kanalen).

Ett par av hans svar på intervjufrågor har blivit klassiska:

Är det inte farligt, du kan ju kollidera med ett isberg eller en val?

Jag blir hellre uppäten av en haj än dör på långvården.

Om du ska leva på müsli och konserverade sardiner, nedsköljt med samlat regnvatten – blir det inte en enformig diet?

Kossorna går på ängen hela dagarna och äter gräs, de behöver inte omväxling och det gör inte jag heller.

En av de sista dagarna i maj i år blev han bogserad ut ur hamnen i Irland och påbörjade seglatsen, du kan se avfärden filmad av irländsk TV här. Sedan har man kunnat följa hans färd på hans webbplats (hur han har klarat av att uppdatera den från båten har jag inte helt klart för mig).

Den 27 juni rapporterade han att han nu hade varit till havs i fyra veckor. ” Wonderful. This is what i like.” Men han klagar på farten, bara 1,4 knop i genomsnitt, han hade räknat med minst 2 knop.

Men den 2 juli rapporterade han att han hade problem. Rodret fungerade inte som det skulle och han hade så mycket mat stuvat i förpiken att han inte kunde använda den förliga manluckan när han skulle sköta segel och roder utan måste gå upp på däck (i en båt som är 1,04 m bred).

Den 7 juli är han i Porto Santo på Madeira och har beslutat sig för att avbryta färden och åka hem för att bygga en ny båt! Du kan se honom den 12 juli förklara läget i en video här.

Den 26 juli är han hemma i Västervik igen. Det är naturligtvis mycket praktiskt som ska ordnas när man har planerat att vara borta närmare ett år och kommer hem efter bara några månader. Men han förklarar att så fort detta är avklarat ska han ge sig i kast med sin nya båt Exlex Minor. Och redan den 29 juli har han byggt en modell av det nya skrovet.

I förrgår, den 17 oktober, visar han en bild på skrovet i full storlek, dvs den är 4 cm längre och 19 cm bredare än den tidigare båten. ”Exlex Minor have definitely place for two persons friendly persons to cruise long distances a boy and a girl.”

Det verkar alltså som att han tänker få en kvinna med sig i på nästa resa. Är det någon som är intresserad?